Efter att ha läst en artikel ur Kvällsposten…
När jag var sex år gammal reste jag och min familj tillbaka till Sverige efter ett par år i USA. Före flygresan besökte vi 102 våningar höga Empire State Building i New York – på den tiden världens högsta färdigställda skyskrapa. Högre byggdes samtidigt i både Chicago där vi bodde och i New York. Denna byggnad präglade en ganska stor del av min fritid de kommande åren. Efter egenhändigt skapade ritningar byggde jag kopior av skyskrapan med legobitar – de sista gångerna som kuliss (utan baksida) så legobitarna skulle räcka till en så hög byggnad som möjligt.
Nu inser jag att denna skyskrapa även präglat mitt vuxna liv – eller åtminstone i form av en metafor. Min sambo Josefine fick igång min fotografi efter många års uppehåll – detta tack var sitt eget intresse för bilder. Hennes intresse väcktes till stor del genom just ”Empire State Building” som Salvadors president faktiskt kallade en reslig man uppväxt i Loftahammar. Tyvärr hann jag aldrig träffa Store Staffan Johansson innan han gick ur tiden. Jag får nöja mig med historier om honom, hans bilder samt få använda hans studioblixtar som vi ärvt.
Jag har som ni förstår ingen bild av Staffan och väljer istället hans barndomsvän från Loftahammar. När han stod i mål fanns ofta Staffan bakom målet med kameran på bröstet:
// ph
