Ibland när man tar beställda porträtt åt kommersiella kunder är bildstilen vald i förväg; en viss look eftersträvas av kunden, modellen agerar efter allas önskemål, fotografen ljussätter i harmoni men bildtanken och alla försöker skapa just den bild som efterfrågas. I praktiken är det oftast ”öppet mål” och man får det man vill ha. I varje fall ger man sig inte förrän ”bilden sitter”. Dock känns det efterhand smått oärligt och resultatet når knappast ända in i hjärtat hos en själv som fotograf.
Den 4 december var en sådan dag när det motsatta hände. Det gör ju det då och då tack o lov. Jag besökte journalistutbildningen i Motala som nu ska läggas ner. Det handlade om ett dokumentärt reportage. Edona var en av fyra studenter vid Bona Folkhögskola som skulle avbildas på något sätt – detta efter intervju av ett magasin. Efter en sen natt med ideellt arbete med ensamkommande flyktingar deltog hon i klassens undervisning med redovisningar av dokumentära kortfilmer. Bra dokumentära reportage med rörlig bild. De var kul att se! Vid lunchtid var skoldagen slut och hon skulle vidare. Jag kände att jag inte ville störa henne mer än nödvändigt; den här tjejen jobbade trots allt med saker som var långt mer viktiga än ett reportage om en utbildning som tyvärr läggs ner. Några minuter i valvet på väg ut från skolan fick det bli. Enkla porträtt på henne. Jag tog två varianter – snarlika från ena hållet och från andra, samt en gruppbild när hon och några klasskamrater promenerade bort från området.
Min spontana känsla var att ”Edona är redan nu var på väg till en annan plats, i varje fall i tankarna. En plats med viktigare saker att göra än att ta bilder till en tidning. Trots detta var hon vänlig och tillmötesgående. Och den look som jag läste mellan raderna ville jag hinna fånga i bild. Om det skulle ta mer än enstaka minuter skulle nog hennes ”känsla av att vara på väg” gå till spillo.
Valet och optik var enkelt – ett tilt/shift-objektiv för porträtt – detta för att enbart sätta skärpan i hennes blick som ”berättade historien”. Naturligt ljus såklart och ljuset framför henne, dit hon var på väg. Kanske kunde känslan fångas i bild på ett ärligt sätt.
Här ser ni den ena bilden och den andra blev snarlik men spegelvänd. Snabbt tagen bild, men med lyhördhet hoppas jag. Med med en person som redan var på väg:
Bilden tagen med canon TS-E 45 mm f/2.8